Ny analyse: Skånsk økonomi – Den skånske økonomi bremser mere op end landsgennemsnittet, men med store regionale forskelle
Skåne känner i flera avseenden av det avmattade konjunkturläget mer än Sverige som helhet. Omsättningen i det skånska näringslivet minskar mer än de övriga storstadslänen, sysselsättningstillväxten bromsar in mer och bostadsbyggandet föll med 62 procent i fjol, jämfört med rikssnittets 49 procent. Samtidigt fortsätter utvecklingen i det skånska näringslivet att bli mer och mer splittrad. Förutom den mycket hårt ansträngda byggsektorn, har även transport- jordbruks- och tillverkningssektorerna i Skåne tappat anställda under fjolåret, medan företagstjänster och IKT-sektorn fortsätter att öka i antalet sysselsatta, med sammantaget 2 200 fler sysselsatta än året innan.
Det råder samtidigt stora skillnader inom Skåne. På arbetsmarknaden är det framför allt delområden med strukturellt högre arbetslöshet som har drabbats hårdast under det senaste halvåret, inte minst i nord- och sydvästra Skåne där arbetslösheten har ökat mest. När det gäller antalet påbörjade bostäder var byggaktiviteten i både nordöstra Skåne och i Mellanskåne på samma nivåer under fjolåret som året innan, medan den i nordvästra Skåne minskade med nästan 80 procent. Konkurserna ökar i nästan hela Skåne, men än så länge är det främst företag utan anställda som har drabbats.
För hushållen innebär den gradvist fallande inflationen och Riksbankens beslut om sänkt styrränta tidigare i maj förhoppningar om ljusare tider framöver. Men att prisökningarna har dämpats innebär inte att konsumentpriserna kommer att sjunka framöver och för många hushåll är läget fortsatt ansträngt. För en helt vanlig skånsk tvåbarnsfamilj med bil, villa och bolån med rörlig ränta har kostnaderna för boränta, drivmedel, el och livsmedel ökat med sammanlagt omkring 10 000 kronor per månad sedan i september 2020.
Læs analysen her
–
7 highlights från analysen
Arbetslösheten ökar mer och från en högre nivå i Skåne än övriga landet
Arbetslösheten ökar i alla Skånes delområden, men mest inom de delområden med strukturellt högre arbetslöshet. Skillnaderna inom Skåne har börjat öka.
I mars låg arbetslösheten i Skåne på 9,0 procent, enligt Arbetsförmedlingens siffror. Det är en ökning med 0,7 procentenheter på ett år. Jämfört med februari var nedgången dock marginell, från 9,1 procent. Inom Skåne skiljer sig också utvecklingen åt mellan delområdena. Under de senaste tolv månaderna, till och med mars, har antalet inskrivna arbetslösa procentuellt sett ökat mest i Mellanskåne, med 7,8 procent, medan antalet i nordöstra Skåne enbart ökat med drygt två procent. Mätt i procentenheter har den största ökningen skett i sydvästra Skåne, med 0,9 procentenheter till 10,5 procent i arbetslöshet — den högsta nivån i Skåne.
Samtidigt ökar arbetslösheten i Skåne mer än i övriga landet, men något mindre än i Stockholms län. Under den senaste tolvmånadersperioden, framtill och med mars, har antalet inskrivna arbetslösa i Skåne ökat med 9,5 procent — från 56 800 till 62 250 personer. Motsvarande siffra för riket låg på 5,8 procent. I Stockholms län har däremot ökningen av antalet inskrivna ökat något mer, med tio procent— en ökning i arbetslösheten från 6,1 till 6,6 procent.
Malmö och Lund dominerar jobbskapandet i Skåne
1 205 bolag i Skåne gick i konkurs förra året — den högsta årsnoteringen sedan 1997. Men ökningen sker främst inom företag som saknar anställda.
Utvecklingen i det skånska näringslivet blir mer och mer splittrad. Under 2023 skapades det drygt 5 000 nya jobb i Skåne, varav närmare 2 900 i näringslivet. Men ökningen sker enbart i Lundaområdet och i sydvästra Skåne (framför allt i Malmö), som tillsammans växte med nästan 3 950 anställda.
I både nordvästra och nordöstra Skåne minskade sysselsättningen i näringslivet, med sammanlagt 1 120 personer, medan den i övriga två delområden var oförändrad. Särskilt stor var nedgången i Helsingborgs näringsliv, där personalstyrkan minskade med över 720 anställda.
–
Rekordmånga konkurser i fjol — men främst soloföretag har drabbats
Malmö och Lund driver jobbtillväxten i Skåne, samtidigt som sysselsättningen i övriga Skåne är oförändrad eller minskar.
860 av fjolårets konkurser i Skåne utgjordes av soloföretag, det vill säga över 70 procent av samtliga konkurser. Det är betydligt mer än det historiska genomsnittet under 2009-2022 då i genomsnitt drygt 540 soloföretag gått i konkurs varje år. Utöver företagen utan anställda noteras även en viss ökning bland företagen med 5-9 anställda, från knappt 50 till nästan 90 företag under samma period.
Drygt 2 620 anställda berördes av förra årets konkurser, vilket var betydligt fler än året innan då 1 750 anställda påverkades. Dock ligger även detta antalet under årsgenomsnittet under perioden 2009-2022, på 2 800 anställda per år.
Danskerne booster Skånes hotel- og restaurationsbranche – 163.000 flere danske turistovernatninger i Skåne i 2023
Det er især den store stigning i danske turister i Skåne, der for sidste år løfter tallene for udenlandske turister. Sammenlignet med 2022 steg antallet af danske turistovernatninger i Skåne med 59 pct – en stigning på næsten 163.000 turistovernatninger. Den svage svenske krone har gjort det mere attraktivt for danske turister at besøge Skåne og resten af Sverige.
Bostadsbyggandet har minskat mer i Skåne än i riket — men det finns undantag inom länet
Stigande byggkostnader och högre räntor har slagit hårt mot byggbranschen i Sverige. Men i Skåne har nedgången i bostadsbyggandet under fjolåret varit större. Inte sedan 2009 har det påbörjats så få nya bostäder i länet som i fjol.
Under 2023 har det påbörjats knappt 2 350 nya bostäder i Skåne, vilket är drygt 4 300 färre än 2022. Det motsvarar en nedgång på 62 procent och kan jämföras med rikssnittets 49 procent. Att bostadsbyggandet minskar mer i Skåne än i riket beror till viss del på att det tidigare har funnits ett högre bostadsbyggande i Skåne än i övriga landet, främst när det gäller hyresrätter. Därutöver har Skåne också varit en stor mottagare av det statliga investeringsstödet som avvecklades i december 2021.
Nedgången är främst koncentrerad till sydvästra och nordvästra Skåne samt Lundaområdet. Men utvecklingen är blandad inom Skåne. I både nordöstra och Mellanskåne var byggaktiviteten uppe på samma nivåer som under 2022, enligt SCB:s preliminära kvartalsstatistik.
Bostadsmarknaden: Försiktiga vårtecken för bostadspriserna
Den skånska bostadsmarknaden har börjat tina upp under de senaste månaderna och under våren skymtas försiktiga prisuppgångar på flera håll. Riksbankens kursändring mot sänkt styrränta tillsammans med gradvist fallande bolånekostnader, väntas leda till försiktigt stigande bostadspriser i år, menar flera prognosmakare. Men utvecklingen skiljer sig åt mellan delområdena.
Prisutvecklingen på den skånska villamarknaden har under den senaste tolvmånadersperioden, till och med mars, varit relativt jämn mellan Skånes delområden. I genomsnitt har de skånska villapriserna sjunkit med sex procent under perioden jämfört med föregående tolvmånadersperiod, vilket är något mindre än höstens nedgång på åtta procent. Under den senaste tremånadersperioden har de skånska villapriserna ökat med en procent i genomsnitt jämfört med föregående tremånadersperiod och allra störst var prisuppgången i sydvästra Skåne, med över fem procent. Däremot fortsätter villapriserna att sjunka i fyra delområden, enligt samma tremånaderssiffror.
På den skånska bostadsrättsmarknaden har prisnedgången skiljt sig mer åt mellan delområdena under den senaste tolvmånadersperioden, med framför allt större prisnedgångar i nordost, sydost och sydväst under perioden. Men till skillnad från villamarknaden noteras prisuppgångar i de flesta delar av Skåne på bostadsrättsmarknaden under den senaste tremånadersperioden. I genomsnitt steg bostadsrättspriserna i Skåne med 0,5 procent under den senaste tremånadersperioden — störst var prisuppgångarna i nordöstra Skåne, med över fem procent.
Privatekonomi: Dämpade prisökningar, men fortsatt höga kostnader för hushållen
Ljuset har tänts i konjunkturmörkret och det börjar kännas hoppfullt för de svenska hushållens privatekonomi. Den gradvist fallande inflationen och Riksbankens beslut om sänkt styrränta tidigare i maj ger förhoppningar om minskade bolånekostnader framöver. Men att inflationstakten har fallit tillbaka innebär inte lägre konsumentpriser för hushållen — det innebär endast att priserna inte ökar lika snabbt längre. När kostnaderna för boränta, drivmedel, el och livsmedel summeras för en helt vanlig skånsk tvåbarnsfamilj med bil, villa och bolån med rörlig ränta har de ökat med omkring 10 000 kronor per månad sedan i september 2020.
Effekterna av den lägre inflationstakten börjar nu märkas av för hushållen när priserna inte ökar lika snabbt längre. För de som äger sin bostad och har den belånad har de senaste årens kraftigt höjda boräntor märkts tydligt. Nu vänder räntetrenden nedåt igen, men det väntas inte någon återgång till de låga boräntor som varit under åren då Riksbanken haft minus- eller nollränta. Efter sommaren väntas köpkraften successivt att öka igen, men det dröjer ett bra tag tills reallönerna är tillbaka på samma nivå som före inflationsuppgången.
Privatekonomiskt har många hushåll det fortsatt tufft. Även om boräntorna börjar sjunka, är de fortsatt på en högre nivå än tidigare. Elpriserna har förvisso fallit tillbaka, men elnätsavgifterna har i många fall ökat. För privatekonomin innebär det påfrestningar och en fortsatt osäkerhet framöver.
Om rapporten
Læs analysen her
KONTAKTA:
Johan Wessman
Vd på Øresundsinstituttet
johan.wessman@oresundsinstituttet.org
Kristian Svensson
Pressansvarig Sparbanken Skåne
kristian.svensson@sparbankenskane.se