Kulturchefer og andre kulturarbejdere, som får et job på den anden side af Øresund, bidrager til et stærkere netværk over grænsen, viser interviews med 12 kulturchefer i en ny analyse fra dansk-svenske Øresundsinstituttet. Med sig har de nye perspektiver og netværket i hjemlandet kan benyttes til at skabe mere tværgående samarbejde. Der er mange eksempler på kulturpersoner, som arbejder på den anden side af grænsen. For nylig blev Elisabeth Linton fra Malmö Opera rekrutteret til stillingen som operachef på Det Kongelige Teater i København. Det indebærer at der snart vil være mindst fem svenske kulturchefer i København. På den anden side af Sundet, i Malmø, arbejder der otte danske kulturchefer, og yderligere et par i Stockholm.
Til denne interviewrapport har vi lavet tolv interviews med nogle af de kulturchefer som arbejder på den anden side af Øresund, for at samle deres viden om og perspektiver på dansk og svensk kultur. Vi har spurgt dem om deres personlige erfaringer med at arbejde i Danmark såvel som Sverige, hvilke forskelle og ligheder, styrker og udfordringer, de ser i relation til kultursektoren i begge lande samt hvordan de ser på samarbejdsmuligheder over grænsen. Vi har valgt lave interview med kulturpersoner, som har direkte erfaring med at arbejde på den anden side af grænsen. Til efteråret skal vi lave flere interviews med aktører, som har et samarbejde på tværs af grænsen.
Interviewrapporten er den første del af den større kulturanalyse, som Øresundsinstitutet udarbejder med støtte fra Stiftelsen Svensk-danska kulturfonden og Region Skåne.
Læs analysen her
DYNAMIK PÅ TVÄRS
I Sverige ses kulturen som självklar i samhället – i Danmark måste den motivera sin plats genom att vara lönsam, upplever många intervjupersoner. Det skapar en dynamik på tvärs.
– Vi danskar lockas av det säkra i Sverige, men är så vana vid att inget är säkert att vi kommer med en attityd: vi ska inte vila – världen förändrar sig. Vi är vana att argumentera för vår sak, att se allt genom publikens ögon, säger Maria Frej, konserthuschef på Malmö Live, på sidan 62.
DIGITALISERAD ÅTERSTART EFTER CORONA
Coronakrisen har i praktiken fungerat som en nedskärning i kulturlivet, anser Pontus Lidberg, konstnärlig ledare för Dansk Danseteater (sidan 46), men pandemin lyfts samtidigt av andra som en möjlighet till återstart med mer nordiskt samarbete och större fokus på regionalt samarbete.
– Jag skulle säga att det aldrig tidigare har varit en sådan stark längtan efter och genomgripande avsaknad av kulturupplevelser som nu. Det blir ju även tydligt att kultur skapar socialt meningsfulla sammanhang. Vi längtar efter att göra kultur tillsammans, i gemenskap, säger Benny Marcel, direktör för Nordisk Kulturfond, på sidan 36.
Att pandemin har ökat takten i digitaliseringen ses av andra som en möjlighet för framtiden. På Malmö Opera nådde exempelvis en streamad föreställning fler än 6 500 tittare över hela världen. Att ta del av nordisk kultur över gränserna via digitala sändningar kan bli vanligare framöver.
– Tænk hvis man kunne gøre koncertsale, konferencer, talks, mediehuse og teatersale tilgængelige for et stort nordisk publikum! Tekstet på alle de nordiske sprog, så alle kan være med, siger Lise Bach Hansen, som är aktiv i en rad dansk-svenska samarbeten och bland annat är Head of programming Talks & Literature på Den Sorte Diamant, Det Kongelige Bibliotek., på sidan 50.
FOKUS PÅ NÄROMRÅDET
Att starta samarbeten med aktörer i grannländerna blir allt mer aktuellt, tror flera av intervjupersonerna. Dels på grund av klimat- och miljöhänsyn, dels eftersom pandemin har flyttat vårt fokus mer till närområdet.
– Vi pratar om train distance; vart kan vi ta oss på sex timmar med tåg. Det gäller i relation till såväl träning och undervisning som föreställningar, säger Danjel Andersson, direktör och konstnärlig ledare på Dansehallerne, på sidan 40.
LIKHETER I ETT STÖRRE PERSPEKTIV
Även om många intervjupersoner lyfter fram skillnader mellan Danmark och Sverige tar flera personer upp att de bleknar i en större jämförelse, med exempelvis USA. Mycket mindre offentlig finansiering där gör å andra sidan att kulturen snabbt kan ställa om.
– Den omstillingsparathed er der jo ikke helt på samme måde i det nordiske. På den måde er vi jo reguleret. Så man kan sige, at Sverige er superreguleret, men Norge og Danmark er altså også reguleret, sammenlignet med USA, säger Kirse Junge-Stevnsborg, chef på Malmö Konstmuseum, på sidan 22.
INVOLVERING ELLER SNABBA BESLUT.
Flera av de danska kulturcheferna i Sverige upplever att beslutsprocessen är mer långsam och att det krävs mer förankring än i Danmark. Men att medarbetarna har större inflytande ses av vissa som något positivt. Samtidigt anser några av de svenska kulturcheferna i Danmark att det kan gå mycket snabbt från beslut till verkställande i Danmark. Något som kan vara en fördel såväl som en nackdel.
MER PENGAR TILL KULTUREN I SVERIGE – MEN FONDER GER FLER MÖJLIGHETER I DANMARK.
Att många fonder finansierar kultur i Danmark är något som i stort sett alla intervjupersonerna pekar på som en av de största skillnaderna mellan länderna. Kulturen är det område som får näst mest fondstöd i Danmark. Under 2019 gjordes 15 000 beviljanden av totalt tre miljarder danska kronor. I Sverige utgör de offentliga medlen en större andel av finansieringen för många kulturinstitutioner och de flesta intervjupersoner erfar att det finns mer pengar att tillgå där. Både för- och nackdelar upplevs med de olika systemen. Fler bidragsgivare kan ge ett mer diversifierat kulturutbud, menar vissa, samtidigt som det upplevs som positivt med mer offentliga pengar till kulturen. Till det kommer frågan om hur många personer som styr över stöden.
POLITISK ELLER EKONOMISK STYRNING
Värdemässiga eller resultatorienterade krav – det finns skillnader på vad som styr kulturpolitiken i Sverige och Danmark. Medan kulturaktörer i Danmark upplever att ekonomiska resultatkrav och ramavtal kan strama åt kulturinstitutionerna upplever kulturaktörer i Sverige mer av en värdemässig styrning, där det exempelvis förekommer krav på barnkultur eller att kulturen ska genomsyras av jämlikhet eller miljöhänsyn.
– Man kan sige at Danmark og Sverige tolker det her med en armslængdes afstand på forskellig vis. Jeg vil sige, at det er mere politiserende i Sverige. Det vil svenskerne måske ikke være enige i, men der er en ekstrem styring, altså i forhold til rammepolicy, ikke detaljer selvfølgelig. I Danmark har man slet ikke den værdimæssige tilgang til kultursektoren, siger Gitte Wille, kulturchef i Region Skåne, på sidan 30.
Samtidig ser såväl hon som flera av de andra danska kulturcheferna i Skåne den värdemässiga grunden som en styrka. De ser det som positivt att ett demokratiskt tankesätt med fokus på jämlikhet och mångfald genomsyrar den svenska kultursektorn, liksom en ambition om att alla i samhället ska ha tillgång till kulturen.
12 interviews om dansk-svensk kultur:
FOTO: EMMALISA PAULY, NEWS ØRESUND, ARTIPELAG, REGION SKÅNE, PETER HOELSTAD, LÆRKE POSSELT, NIR ARIELI, DET KGL. BIBLIOTEK OCH NEXIKO
Dansk-svensk kulturprojekt
Øresundsinstituttet kartlägger det befintliga samarbetet och tvärgående aktiviteter i danska och svenska kultursektorn med stöd från Svensk-danska kulturfonden och Region Skåne. Syftet med analysprojektet är att genom en kartläggning av aktörer och samarbetsprojekt inom kultursektorn, som verkar mellan Danmark och Sverige, bidra till att skapa ett nytt kunskapsunderlag som ska göra det möjligt att bättre nyttja den potential som finns när det gäller kultursamarbeten. Huvudperspektivet är Öresund, men vi har även ett nationellt perspektiv med fokus på huvudstäderna – Stockholm och Köpenhamn och vill spegla fyra dimensioner:
* gemensamma kulturprojekt över landsgränsen
* personalutbyte över landsgränsen
* publikutbyte och marknadsföring över landsgränsen
* gränshinder inom kultursektorn.
Til denne interviewrapport har vi lavet tolv interviews med nogle af de kulturchefer som arbejder på den anden side af Øresund, for at samle deres viden om og perspektiver på dansk og svensk kultur. Vi har spurgt dem om deres personlige erfaringer med at arbejde i Danmark såvel som Sverige, hvilke forskelle og ligheder, styrker og udfordringer, de ser i relation til kultursektoren i begge lande samt hvordan de ser på samarbejdsmuligheder over grænsen. Vi har valgt lave interview med kulturpersoner, som har direkte erfaring med at arbejde på den anden side af grænsen. Til efteråret skal vi lave flere interviews med aktører, som har et samarbejde på tværs af grænsen.
