Ny analyse: 9 ud af 10 større ejendomsselskaber i Skåne har en bæredygtighedschef – rapport om bæredygtighedsarbejdet i Skånes ejendomsbranche
Fra et oprindeligt fokus på energieffektivitet har ejendomssektorens bæredygtighedsarbejde i stigende grad udviklet sig til at handle om klimapåvirkningen fra byggematerialer og byggeprocesser.
Det kan dreje sig om genbrug, genanvendelse, ændring af byggematerialer fra beton til træ eller ombygning af eksisterende bygninger.
Gennem certificeringer er arbejdet blevet systematiseret og udvidet til også at omfatte menneskers sundhed. Flere og flere boligselskaber arbejder i et socialt perspektiv over for lejere og samfund.
Det viser en ny analyse, som Øresundsinstituttet har udarbejdet på vegne af Sparbanken Skåne.
National lovgivning og kommende EU-direktiver vil stille yderligere krav til ejendomsselskabers arbejde med bæredygtighed og bæredygtighedsrapportering. Men det er ikke kun lovene, der betyder noget. Kravene fra investorer og lejere er også vigtige. Ni ud af ti større ejendomsselskaber i Skåne har en bæredygtighedschef. Det er nogle af resultaterne fra denne analyse, som omfatter en undersøgelse af 68 ejendomsselskaber i otte skånske byer samt projekter, samarbejder og statistikker. Når det gælder klimamål, er tiden knap. Hvis Region Skånes klimamål skal nås, skal udledningen af drivhusgasser i regionen som helhed reduceres med yderligere 66 procent fra 2021 til 2030.
Ti konklusioner fra analysen
* 86% af de store ejendomsselskaber har en bæredygtighedschef.
* EU-direktiver, love og kriser driver arbejdet med bæredygtighed.
* Krav fra finansfolk skærper virksomhedernes mål, når det gælder bæredygtighed.
* Virksomhederne er åbne for samarbejde
* Investeringer i miljøprofilhuse er mest almindelige i større byer.
* Der er store muligheder, men også udfordringer i arbejdet med nye bæredygtige materialer.
* Behov for at opskalere markedet for genbrugsmaterialer.
* “Moderne at være bæredygtig”
* Industrien står for en femtedel af udledningerne
* Mangel på tid – 66 procent tilbage til at reducere udledningen, før Skåne når sine klimamål.
9 av 10 större fastighetsbolag i Skåne har en hållbarhetschef
Hållbarhetsarbetet i fastighetsbolagen är prioriterat genom att 86 procent av de större fastighetsbolagen, med ett kontor i någon av åtta skånska städer, har en hållbarhetschef, hållbarhetsansvarig eller en motsvarande tjänst med hållbarhetsansvar. Bland mindre bolag, med mellan 25-49 anställda, är det få bolag som har en chefstjänst inom hållbarhetsområdet.
Till rapporten har 68 fastighetsbolag med lokalt anställd personal och kontor i Skåne identifierats i åtta städer som geografiskt representerar Öresundskusten, inlandet samt de nordöstra och sydöstra hörnen. De är Lund, Malmö. Helsingborg, Kristianstad, Ystad, Hässleholm, Landskrona och Ängelholm. När det gäller Malmö ingår bolag med minst tio anställda. 36 av de identifierade bolagen har fler än 50 anställda och benämns i rapporten som större fastighetsföretag. Avsikten med urvalet av städer och bolag är att visa på branschens utveckling i ett brett geografiskt perspektiv. Resultaten i analysen bygger på fakta om de identifierade bolagen, intervjuer samt statistik.
Foto: Corem
Teresa Mattisson, hållbarhetschef Corem: ”Jag tror att hållbarhetsarbetet kommer att bli mer affärskritiskt”
Beroendet av externa finansiärer gör att det är vanligt med hållbarhetschefer i fastighetsbranschen. Det menar Corems hållbarhetschef Teresa Mattisson, som tror att nästa steg blir att hållbarhetsarbetet kommer att delas upp mellan de som jobbar med rapportering och governance och de som leder projekt och driver utvecklingen framåt. Trycket på finansiärerna när det gäller hållbarhetsfrågor väntas öka ytterligare med den nya EU-taxonomin.
Hållbarhetsrapportering och ökade krav från lagstiftning
Nya EU-direktivet CSRD börjar gälla från 1 januari 2024 för stora bolag och kommer därefter stegvis att även omfatta mindre börsnoterade bolag. Men direktivet väntas få en större indirekt effekt eftersom stora bolag i branschen måste rapportera kring hur de arbetar med sina underleverantörer. Med CSRD ökar kraven på hållbarhetsrapportering både kring de miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekterna. Den nya EU-taxonomin väntas sätta press på fler fastighetsbolag att behöva agera hållbart, särskilt eftersom branschen har ett stort behov av kapital från investerare. Ny svensk lagstiftning om klimatdeklaration för byggnader från 1 januari 2022, samt bolag och samverkansprojekt som tar egna initiativ för att uppnå sina mål är andra faktorer som driver på utvecklingen i branschen.
Vanligast med satsningar på miljöprofilhus i större städer
Efterfrågan på miljöprofilerade byggnader är inte lika stor när man tar sig utanför de skånska storstäderna.
– Jag skulle vilja säga att det är högre kravställan där intäkterna är större. I Malmö kanske det är något tuffare jämfört med om vi bygger i till exempel kranskommunerna, säger Björn Niklasson, vd på Byggfirman Otto Magnusson, i en intervju till rapporten.
Exempel på kontor och bostadshus med hållbarhetsprofil:
* Kontorshuset Kvartetten och kontors- och parkeringshuset Vista, båda i Hyllie i Malmö, som har trippelcertifierats med Miljöbyggnad guld, WELL och NollCo2.
* Kontorshuset Hyllie Terrass som har trippelcertifierats med Leed version 4 (en certifiering för mindre materialåtgång och inomhusmiljökvalitet), WELL och NollCo2.
* Bostadshuset Kungsörnen i Helsingborg som har uppförts med nästan halverat koldioxidutsläpp jämfört med Boverkets referensvärde för en nybyggnad.
* Bostadshuset Xplorion i Brunnshög i Lund som har byggts med bland annat flexibla planlösningar och behovvstyrd ventilation
* Brf Det goda vattnet i Brunnshög i Lund där vatten har fått spela en framträdande roll för att öka den sociala trivseln.
* Landets första NollCo2-certifiering för en byggnad med laboratorium gäller fastigheten
Space i Science Village i Lund.
* Kontorshuset Trikåfabriken vid Möllevången i Malmö som har byggts om till ett modernt kontor och med fokus på återbruk.
* Helsingborgs stads förskola Villa Canzonetta har till stor del byggts med återbrukat material i form av tegel men också handfat och klinker till toalettgolv.
* Spritfabriken, ett gammalt industriområde i centrala Eslöv, byggs om till bostäder samt nytt kontor och de närmare 200 000 tegelstenarna från byggnaderna ska tas om hand och återbrukas.
* Börshuset i centrala Malmö byggs om till ett modernt kontor med fokus på återbruk.
* I Malmö ska området runt den gamla travbanan i Jägersro utvecklas till en ny hållbar stadsdel med 4 000 bostäder.
Hållbarhetsutmaningar får konkurrenter att samarbeta
– I det här forumet kan vi ta reda på hur och det vi inte vet, det får vi generera tillsammans. Det blir en best practice-kultur på något vis i det, säger Jennifer Cronborn, kanslichef och kunskapssamordnare för LFM30, i en intervju till rapporten.
Fastighetsbolag vittnar om att det finns ett samarbete och en öppenhet i branschen kring hållbarhetsarbetet, där man delar erfarenheter och utmaningar. Inom samverkansorganisationerna sprids och genereras kunskap och kring goda exempel och det tycks kunna ske utan att det uppfattas som en konkurrenssituation. Ett tydligt exempel är bygg- och fastighetsbranschen i Malmös initiativ, LFM30, för att skapa en hållbar byggsektor i Malmö. Drygt 200 företag och organisationer inom bygg- och fastighetsbranschen samverkar bland annat kring cirkulär ekonomi och utvecklingen av nya material.
Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av inhemska utsläppen
Totalt stod bygg- och fastighetssektorn för 21 procent av de inhemska utsläppen i Sverige år 2020 (vilket är det senaste året med statistik över utsläpp per bransch från Boverket). Det motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inkluderas även sektorns utsläpp som kommer från import av utländska varor och tjänster, så var bygg- och fastighetssektorns utsläpp 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Mellan 2008-2020 har de inhemska utsläppen från uppvärmning minskat med 29 procent, medan de inhemska utsläppen från nyproduktion har minskat med cirka fyra procent. Boverkets beräkningar över sektorns utsläpp utgår från ett livscykelperspektiv och förutom utsläpp från byggskedet (utsläpp från produkter, material och byggnation) så inkluderas även utsläppen kopplade till drift, renoveringar, underhåll samt rivning och deponi. Bygg- och fastighetsbranschen har nu ett ökat fokus mot att arbeta mer med klimatvänliga material, transformation/ombyggnationsprojekt och inblandning av återbrukat material i projekten.
62 procent färre bostäder påbörjades i Skåne förra året – Boverket lyfter behovet av fler
Antalet nyproducerade lägenheter i Skåne minskade väsentligt under det första halvåret 2023 jämfört med första halvåret 2022. Cirka 62 procent färre lägenheter påbörjades – från 3 898 lägenheter år 2022 till 1 466 lägenheter 2023. När byggandet av nya lägenheter nådde en topp 2021 ökade även utsläppen av växthusgaser från byggsektorn. I år förväntas utsläppen minska till följd av avmattningen på nyproduktionsmarknaden där inflation och höga räntor ligger bakom den minskade efterfrågan. Boverket anger i en reviderad beräkning kring bostadsbyggnadsbehovet för 2023-2030 att byggtakten behöver öka och att 67 300 nya bostäder behövs årligen i Sverige för att möta den ökande befolkningsutvecklingen.
Samtidigt är kontorsmarknaden i Malmö särskilt het och många nya projekt tillförs, visar statistik för rapporten. Under 2023 beräknas 102 000 kvm ny kontorsyta färdigställas i Malmö, enligt siffror från Forum Fastighetsekonomi, vilket är den högsta nivån under den senaste tioårsperioden. Totalt har cirka 322 000 kvm tillkommit 2012 och senare, det motsvarar 31 procent av den totala kontorsstocken i Malmös A-lägen.
Nästa steg är att fokusera mer på social och ekonomisk hållbarhet
Fastighetsbolagen arbetar med social hållbarhet på olika sätt, men det har startats färre samverkansprojekt i Skåne jämfört med kring klimatmässig hållbarhet. Två exempel i rapporten när det gäller samverkansinitiativ inom näringslivet är föreningarna BID Malmö samt LFM30, som har initierat en förstudie för att inkludera social hållbarhet i sin färdplan. Social hållbarhet är något som är mer komplext som bolag att hantera än den miljömässiga, till exempel eftersom den är svårare för bolagen att mäta, framkommer i intervjuer. Flera fastighetsbolag tar initiativ för ökad social hållbarhet i bostadsområden, kvarteren och i bostadshuset, bland annat genom att anställa boende som fastighetsskötare och ge feriejobb till ungdomar.
Om rapporten
I fire år gennemfører Øresundsinstituttet og Sparbanken Skåne et analyse- og vidensprojekt om bæredygtighedsarbejdet i Skåne og Øresundsregionen. Arbejdet vil resultere i en årsrapport og flere temarapporter. Projektet har fået økonomisk støtte fra Sparbanksstiftelsen Finn.
Dette er den anden temarapport med fokus på bæredygtighedsarbejdet i ejendomssektoren i Skåne. Efterfølgende rapporter vil fokusere på forskning i bæredygtighed og arbejdet med at certificere ejendomme.
