Ny analyse: Mentala gränshinder – en studie av hur norska och svenska företagare erfar och uppfattar arbete över gränsen

Företagandet över den norsk-svenska gränsen är omfattande och båda länderna står på varandras topp tre-lista över största export/import-länder. Men variationen mellan hur man ser på gränsöverskridande verksamhet längs den 161 mil långa gränsen är samtidigt stor, både mellan olika geografiska platser och mellan olika branscher. I den här studien identifierar vi mentala gränshinder, som hejdar människor eller företag från att röra sig mellan länder eller regioner.

Den oberoende studien har utförts av Øresundsinstituttet i samarbete med Lunds universitet på uppdrag av projektet Interregprojektet ”Gränsmöjligheter” som ägs av Hedmark fylkeskommune i Norge och Länsstyrelsen Värmland i Sverige. Studien omfattade 50 företagsintervjuer och 13 intervjuer med organisationer. 32 av de intervjuade företagen jobbar över den norsk-svenska  gränsen, medan 18 företag inte gör det.

Klicka här för att läsa analysen

SEX MENTALA GRÄNSHINDER:

Kulturgränser sammanfaller inte nödvändigtvis med nationens gränser, utan kan bygga på lokalt eller regionalt utformade kulturmönster med ibland djupa historiska rötter. Sådana gränsöverskridande mentala kartor finns mellan Norge och Sverige, men varken föreställningar om en transnationell gemenskap förankrad i historien eller betydande Interreg-satsningar har inneburit att nationsgränsen har försvunnit.

Utifrån djupintervjuer med ett 50-tal företagare från små och medelstora företag längs hela gränsen, liksom större orter i de båda länderna, samt 13 gräns- och företagarorganisationer, har följande sex mentala gränshinder för företagare mellan Norge och Sverige identifierats:

Definition av mentala gränshinder: ”Gränser som skapas, vidmakthålls och reproduceras i vardagen och som – medvetet eller omedvetet – hejdar människor eller företag från att röra sig mellan länder eller regioner. Dessa gränser kan, men behöver inte, vara relaterade till fysiska hinder (såsom en mur), geografiska hinder (breda floder, berg, ogenomträngliga skogar eller långa avstånd), juridiska hinder eller politiska hinder (såsom tull- och skattepolitik). De är däremot alltid relaterade till tidigare gjorda erfarenheter (egna eller andras), de är ofta kollektiva och de förs vidare genom berättelser om det förflutna och stereotypa bilder av de Andra. Mentala gränshinder är därmed kulturella (de är delade och de är något man lär sig) och performativa (de görs).” Framtagen av Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Lunds universitet, tillsammans med Øresundsinstituttet.

1. Nationell gravitationskraft

Faktorer så som exempelvis utbildningsväsen, nyhetskonsumtion, politik, branschorganisationer och kulturutbud för både mentalt och fysiskt människor och företag bort från gränsen och in mot nationens centrum, vilket påverkar både kännedomen om och nätverken in i det andra landet.

2. Att inte komma på tanken – betydelsen av omgivning och sociala nätverk

Omgivning, sammanhang och sociala nätverk påverkar i vilken grad företagare kommer att tänka på möjligheten att arbeta över gränsen och om det upplevs som realistiskt.

3. Att stanna i sin bekvämlighetszon

Brist på kontakter och kunskap om regler och marknad höjer tröskeln för att företag ska uppleva det som möjligt att arbeta i det andra landet. Många företagare upplever att det första steget måste vara stort. Sammantaget kan det kännas både mer bekvämt och tryggt att stanna kvar på hemmaplan.

4. Uppfattningen av konkreta problem och formella gränshinder

Formella gränshinder och praktiska problem, även i form av berättelsen om andra företags negativa erfarenheter, skapar en bild av att det är jobbigt och komplicerat att arbeta gränsöverskridande. Företagarnas egen inställning till hindren påverkar dock hur de upplevs.

5. Bilden av ”de Andra”

Berättelser om skillnader mellan norrmän och svenskar är relativt vanliga och bidrar till att förstärka gränsen och känslan av att det är något annat och okänt som finns på andra sidan. Norrmän beskrivs ofta som spendersamma, stolta över sitt land, glada, trevliga och lättsamma – och svenskar som serviceinriktade och duktiga, men emellanåt som snåla.

6. Skillnader i affärskultur

Missförstånd och frustration riskerar att uppstå i mötet med det andra landets affärskultur och traditioner, ibland i så hög grad att samarbeten har avslutats. Samtidigt bidrar dessa erfarenheter och berättelser också till att öka betydelsen av gränsen.

NÅGRA VIKTIGA FAKTORER SOM PÅVERKAR DE MENTALA GRÄNSHINDREN

Nära gränsen är den kulturella gemenskapen med exempelvis grannorten i det andra landet ofta större, särskilt på vissa sträckor längs gränsen, där Kiruna-Narvik utmärker sig som en extra sammanvävd region. Oslo och Stockholm utmärker sig genom att företagarna där i högre utsträckning än i orterna längs gränsen saknar nätverk i grannlandet, vilket troligen är ett symptom dels på det geografiska avståndet, dels på att huvudstäderna ”är sig själva nog”.

Branschtillhörigheten har också stor betydelse för vilka mentala gränshinder som företagarna upplever som mest besvärande och för hur man ser på möjligheterna att röra sig över gränsen. Exempelvis…

De kvinnliga företagare vi intervjuat upplever i högre utsträckning än männen att det är besvärligt att arbeta över den norsk-svenska gränsen. De intervjuade männen tenderar att beskriva stereotyper i högre grad än kvinnor, men uttrycker också oftare att de upplever skillnader i affärskultur mellan länderna.

ATTRAKTIONSKRAFTER FÖR NÄRINGSLIVET 

Åt andra hållet finns många omständigheter som får företagen att röra sig över gränsen. Viktiga faktorer är sociala nätverk, geografisk närhet och bra förbindelser, kulturell och språklig likhet och ekonomiska incitament.

NÅGRA AV DE FÖRETAG SOM JOBBAR ÖVER GRÄNSEN

Johan Tore Arntzen, delägare Handelsbygg A/S. Foto: Øresundsinstituttet

Handelsbygg AS vände hem till Norge efter tidskrävande processer – men är nu tillbaka i Sverige

HALDEN. Genom en tillfällighet fick Handelsbygg AS från Halden ett uppdrag i Sverige. Men ett tidskrävande arbetssätt som skiljde sig från hur de jobbade på hemmaplan fick företagets delägare Tore Johan Arntzen att känna ”aldrig mer” inför att bygga i Sverige – men minnet är kort och nu är de igång med ett nytt svenskt projekt.

Läs hela intervjun här.

 

 

Pernille Martinsen Westlie, HR-chef, Flexit. Foto: Øresundsinstituttet

”Svorske” Flexit försöker utnyttja det bästa från varje land

ØRJE/TÖCKSFORS. Med huvudkontoret i norska Ørje och fabriken i svenska Töcksfors, några kilometer bort, utgör ventilationsföretaget Flexit själva sinnebilden av ett gränsöverskridande norsk-svenskt bolag. Enligt bolagets HR-chef Pernille Martinsen Westlie fungerar det smidigt att bedriva verksamhet i båda länderna, som också utgör viktiga marknader för företaget. För att hantera både den svenska och norska marknaden har Flexit byggt upp försäljningsavdelningar i båda länderna.

Läs hela intervjun här.

 

 

Johan Gotting, vd och medgrundare, Elvenite. Foto: Øresundsinstituttet

Att skapa goda relationer över gränsen är Elvenites recept på norsk framgång

KARLSTAD. När företagskonsultbolaget Elvenite AB startades i Karlstad 2007 hade grundarna redan jobbat en del i Norge, och de lyckades ta med sig de befintliga norska kunderna till det nya företaget. Idag står de norska kunderna för mer än hälften av företagets verksamhet. Johan Gotting, vd och medgrundare, har blivit medveten om en del skillnader mellan länderna – men vet också hur man tacklar dem.

Läs hela intervjun här.

MEDIEANALYS

Den medieanalys vi har gjort visar  att andelen näringslivsartiklar som når över den norsk-svenska gränsen är begränsad. För företagarna innebär det att det uppstår en informationsbarriär, i och med att de inte på ett enkelt sätt kan ta del av vad som händer i det andra landet. Särskilt små företag blir osynliga i det andra landet, eftersom det ofta är större bolag som dominerar i media.

Många nyheter som nämner grannlandet handlar egentligen om det egna. Det andra landet används enbart som en referens, för att visa på vad det egna landet inte är eller gör. På så sätt bidrar de nyheter som faktiskt förmedlas över gränsen ofta att till att förstärka bilden av ”de Andra”. Det gör också den medielogik som blåser upp brottsnyheter, något vi kunnat se under de två veckor 2015 och 2016 som vi undersökt. Fenomenet kan ge en skev bild av näringslivet på andra sidan gränsen.

REKOMMENDATIONER

I studien lämnar Øresundsinstituttet 23 rekommendationer på hur man utifrån företagens uppfattning och upplevelser av att jobba över gränsen kan arbeta vidare för att minska de mentala gränshindren. Några av dem är:

  • Ju fler som är medvetna om såväl begreppet som fenomenet “mentala gränshinder”, desto fler kan aktivt arbeta för att motverka, reducera och våga ifrågasätta de mentala gränshindren. Det gäller såväl företagen i sig, som kommuner, statliga myndigheter och företags- och branschorganisationer.
  • Flera företag menar att det hade varit lika naturligt för dem att samarbeta med bolag från det andra som det egna landet om de hade haft dem närmare i tanken. Frukostmöten, seminarier och gemensamma workshops är exempel på arrangemang där företagen kan lära känna varandra. Särskilt effektivt skulle det troligen vara att förmå företagens egna organisationer att anordna arrangemangen.
  • Sociala nätverk tycks vara en av de starkaste attraktionskrafterna mellan Norge och Sverige, även när det gäller företagare. Satsningar på att främja och väcka vänskaper och nära kontakter över gränsen redan i tidig ålder, exempelvis genom utbyten mellan skolor, kan därför i förlängningen spela stor roll även för näringslivet.
  • Det är vanligt med stereotypa bilder och berättelser kring hur svenskar och norrmän ”är”. Det kan vara klokt att diskutera hur man bemöter dem. Men stereotyper fungerar också i vissa fall som attraktionskrafter, exempelvis genom att svenskar har gott rykte inom servicebranschen. Man kan fundera på att använda dessa “positiva” stereotyper i marknadsföringssyfte.

DEFINITION AV MENTALA GRÄNSHINDER

I ljuset av tidigare forskning kring den norsk-svenska gränsens dynamik och komplexitet, liksom forskning kring hur gränser laddas med betydelse, har Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Lunds universitet, tillsammans med Øresundsinstituttet kommit fram till följande definition av mentala gränshinder:

”Gränser som skapas, vidmakthålls och reproduceras i vardagen och som – medvetet eller omedvetet – hejdar människor eller företag från att röra sig mellan länder eller regioner. Dessa gränser kan, men behöver inte, vara relaterade till fysiska hinder (såsom en mur), geografiska hinder (breda floder, berg, ogenomträngliga skogar eller långa avstånd), juridiska hinder eller politiska hinder (såsom tull- och skattepolitik). De är däremot alltid relaterade till tidigare gjorda erfarenheter (egna eller andras), de är ofta kollektiva och de förs vidare genom berättelser om det förflutna och stereotypa bilder av de Andra. Mentala gränshinder är därmed kulturella (de är delade och de är något man lär sig) och performativa (de görs).”

Studien har utarbetats av Øresundsinstituttet i samarbete med Lunds universitet och har skrivits av:

Øresundsinstituttet
Anna Palmehag (projektledare)
Sofi Eriksson
Amanda Koverberg
Carl Hassellöf

Lunds universitet
Fredrik Nilsson, professor

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA

Øresundsinstituttet
Anna Palmehag (projektledare)
Tfn: +46 70 305 60 72
anna.palmehag@oresundsinstituttet.org
Britt Andresen (chefanalytiker)
Tfn: +46 305 60 25
britt.andresen@oresundsinstituttet.org

Länsstyrelsen Värmland
Katarina Nordmark (svensk projektledare)
Tfn: +46 10 224 73 94
katarina.nordmark@lansstyrelsen.se
Mikael Sondell (Grensetjänsten)
Tfn: +46 70 979 51 68
mikael@gtm.nu

Hedmark fylkeskommune
Kjell Vaagen (norsk projektledare)
Tfn: +47 414 999 85
kjell.vaagen@hedmark.org