Ny analyse: Regler for og oplevelser af børnebidrag på tværs af de nordiske grænser

Svårigheter för den enskilde att hitta rätt information, att hantera myndighetskommunikation på andra språk och att behöva vänta på pengar som fastnat i systemet. Det är exempel på svårigheter som framkommer i en ny rapport om underhåll över de nordiska gränserna.

I en tid då många människor rör sig och flyttar mellan de nordiska länderna blir det vanligare att underhållsbidrag till barn avtalas och betalas över gränserna. Att förstå vilka regler som gäller i sådana situationer, på tvärs över nationsgränser, språk och lagstiftning, kan vara svårt för många inblandade.

Denna kartläggande analys visar att det finns ett antal frågeställningar som behöver lyftas fram för diskussion.

Rapporten “Regler om och upplevelser av underhåll över de nordiska gränserna” har utarbetats av Øresundsinstituttet på uppdrag av Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Gränstjänst, Øresunddirekt Sverige och Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden.

Klicka här för att läsa rapporten.

Se præsentation af rapporten på Øresundsinstituttets YouTube-kanal

Highlights från analysen

  • Tusentals ärenden varje år. Varje år hanterar myndigheterna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tusentals ärenden som gäller underhåll till barn över de nordiska gränserna. De allra flesta fallen tycks vara mellan Norge och Sverige, men även mellan Danmark och Sverige finns minst tusen pågående ärenden. Även mellan övriga länder finns det många ärenden. Därutöver finns många andra fall där föräldrarna hanterar underhållet sinsemellan, utan att blanda in myndigheter. De sistnämnda har dock inte räknats in eller undersökts i den här analysen.
  • Underhåll över gränserna fastställs oftare i vissa länder. Underhåll fastställs på olika sätt i de nordiska länderna, vilket leder till att fallen där föräldrarna bor i olika länder oftare fastställs i Danmark, på Island eller i Norge, än i Finland eller Sverige.
  • Mindre information. Det finns betydligt mindre information om underhåll över gränserna än om vad som gäller när båda föräldrarna bor i samma land. Det är något som flera privatpersoner som intervjuats till denna rapport lyfter fram som ett problem. Dessutom upplever de att det är svårt att hitta någon som kan ge svar på deras frågor.
  • Två regelverk och språk. Det faktum att två länder är involverade skapar svårigheter på flera sätt. Dels innebär det att de berörda föräldrarna måste sätta sig in i två länders lagstiftning, dels att information och myndighetsbeslut kommer på två olika språk. Det ökar risken för att det uppstår missförstånd och att misstag begås.
  • Varierande valutakurser skapar osäkerhet. Det är valutan i det land där underhållsbidraget fastställts som styr, oavsett om det är den bidragsberättigade eller den underhållsskyldiga som bor där. Den som bor i det andra landet riskerar alltså att antingen få mindre i bidrag eller behöva betala mer, om valutakursen förändras.
  • Olika kostnadsnivåer försvårar. Något som tycks vara särskilt kännbart mellan Norge och Sverige är att kostnadsnivåerna är olika i de båda länderna, vilket påverkar även storleken på underhållsbidraget. De svenskar som ska betala underhållsbidrag till Norge upplever ofta att det är mycket högt.
  • Svårt att få insyn i ärenden över gränsen. När ett underhållsärende omfattar flera länder blir byråkratin mer omfattande och vissa problem kan uppstå. En sådan faktor som lyfts fram av flera intervjupersoner är att det kan vara svårt att få information om vad som händer i ens ärende och att olika myndigheter kan ge olika besked. En annan är att handläggningstiderna förlängs.
  • Löst gränshinder. Bidragsberättigade personer från Island, som flyttat till Danmark, fick under flera års tid inte ut alla de pengar som de underhållsskyldiga föräldrarna å sin sida betalat in. Enbart beloppen upp till det så kallade normalbidraget i Danmark betalades ut, medan den överskjutande summan fastnade i systemet. Problemet löstes dock för de allra flesta berörda under hösten 2020, sedan det bland annat tagits upp av det nordiska Gränshinderrådet.
  • Juridiken kan upplevas som orättvis. Det gäller inte minst personer som träffat en partner och skaffat barn i ett land, men där partnern senare valt att flytta till ett annat land – ofta sitt ursprungsland – med barnet. De intervjupersoner som varit med om detta uttrycker att de borde få följa sitt eget lands lagstiftning i stället för lagarna i landet dit ex-partnern flyttat.
  • Bidragsberättigade har större möjligheter att välja än underhållsskyldiga. Möjligheterna för underhållsskyldiga att välja i vilket land underhållet ska fastställas är inte lika stora som för bidragsberättigade. I vissa fall innebär juridiken också att det i praktiken kan vara svårt för underhållsskyldiga att få ett beslut om underhållsbidrag ändrat, även om den ena eller båda föräldrarnas inkomster eller kostnader skulle förändras.
  • Underhållsskyldiga som är gränsarbetare kan i vissa fall smita undan betalning. De juridiska förutsättningarna kan medföra kryphål, som gör att underhållsskyldiga i Sverige kan undgå att betala tillbaka betalningsbeloppet för underhållsstöd som de krävs på av Försäkringskassan. Det gäller gränsarbetare som har sin inkomst utanför Sverige.
  • Språkliga begrepp kan förvirra. De nordiska språken har många likheter och ord som liknar varandra. Men trots att många ord låter lika, betyder de inte nödvändigtvis samma sak i de olika länderna.

 

Underhåll till barn över de nordiska gränserna – så funkar det

Viktiga begrepp:

  • Underhållsbidrag: de pengar som föräldern som inte bor med barnet ska betala till den föräldern som bor barnet med. Pengarna ska gå till boende, mat och fritidsintressen för barnet. Föräldrarna kan internt komma överens om underhållsbidraget, eller så kan det fastställas av domstol eller en myndighet – beroende på land.
  • Underhållsstöd: pengar som betalas ut till den bidragsberättigade föräldern av en myndighet eftersom den bidragsskyldiga föräldern inte betalar hela eller en del av underhållsbidraget till barnet. Myndigheten kräver sedan in pengarna från den bidragsskyldiga föräldern.

I hela Norden:

  • I samtliga nordiska länder (och över gränserna) kan föräldrarna sinsemellan komma överens om ett underhållsbidrag och hur detta ska betalas. Denna analys går dock inte in på dessa fall, utan fokuserar på de ärenden som på något sätt går via myndigheter eller domstol.
  • Ett underhållsbidrag kan antingen fastställas i det land där den bidragsberättigade föräldern och barnet bor, eller i det land där den underhållsskyldiga föräldern bor. Det beror på vilket land som föräldrarna väljer (se mer nedan). Ett beslut om underhållsbidrag som fattats i ett av de nordiska länderna är giltigt även i de övriga och ett fastställt underhållsbidrag kan drivas in direkt i samtliga nordiska länder.

Skillnader mellan länderna och konsekvenser av dessa:

  • I Danmark, Island och Norge fastställs underhållsbidraget av en myndighet. I Sverige och Finland fastställs underhållsbidraget i stället i domstol, med de kostnader det kan innebära. I Finland finns dock även en möjlighet att fastställa ett underhållsbidrag i ett avtal med hjälp av kommunernas socialnämnd, om båda föräldrarna medverkar i processen.
  • Det innebär att det är enklare och billigare att fastställa ett underhållsbidrag i Danmark, Island och Norge, framför allt jämfört med Sverige. Ser man till ärenden över gränserna mellan exempelvis Sverige-Danmark och Sverige-Norge leder det till att det oftast är danska respektive norska myndigheter som fastställer underhållsbidraget när föräldrarna bor på varsin sida om gränsen – oavsett var barnet bor.
  • I Sverige (till skillnad från i de övriga nordiska länderna) kan underhållsstöd betalas ut utan att ett underhållsbidrag fastställts, om båda föräldrarna bor i landet. Men om det inte finns något fastställt underhållsbidrag kan inte pengarna drivas in från en underhållsskyldig förälder som bor i ett annat nordiskt land. Därför kräver den svenska myndigheten Försäkringskassan att ett underhållsbidrag fastställs för att underhållsstöd ska kunna betalas ut om en av föräldrarna bor i övriga Norden.

Olika konventioner styr samarbetet:

  • Den nordiska indrivningskonventionen
  • EU:s underhållsförordning
  • Haagkonventionen
  • Luganokonventionen
  • New York-konventionen

Detta schema visar vilka konventioner som gäller mellan olika nordiska länder:

Om rapporten

Denna analys utarbetades under hösten 2019 och våren 2020, med en uppdatering hösten 2021, av Øresundsinstituttet, på uppdrag av Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Gränstjänst, Øresunddirekt Sverige och Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden.