Väntad lösning på gränshinder underlättar för danska sommarstugeägare i Sverige

Att teckna bredbandsabonnemang och förmånskort i mataffärer, handla via nätet och kommunicera digitalt med myndigheter. Det är möjligheter som öppnar sig för danskar med sommarstuga i Sverige, om regeringen som väntat beslutar att utländska fritidshusägare får svenska samordningsnummer.

Intresseföreningen Danske Torpare har länge drivit frågan om samordningsnummer och dess sekretariatsledare Victoria Lindtner välkomnar beskedet som de fått om en förändring.

– Det är vi så glada för! Det blir ju mycket, mycket lättare för våra medlemmar. Det här är en hjärtefråga som vi kämpat för i många år, säger hon till News Øresund.

Hittills har såväl danska som andra utländska fritidshusägare i Sverige har svårt att teckna avtal med företag, så som telefon- och bredbandsoperatörer och livsmedelskedjor, eftersom de saknar svenskt personnummer och inte heller kan få ett så kallat samordningsnummer. De har inte heller kunnat handla via nätet eller använda andra digitala tjänster som kräver ett person- eller samordningsnummer. Ytterligare ett exempel är att de behövt betala direkt på plats för att få bredbandsfiber till sin stuga, i stället för att kunna teckna avtal och få en räkning.

Sedan 2014 har det nordiska Gränshinderrådet arbetat med problemet och det pågår ett arbete på regeringskansliet för att göra det möjligt för Lantmäteriet att ersätta de nuvarande så kallade GD-numren med samordningsnummer. GD-nummer används av Skatteverket för beskattning, medan samordningsnummer på många sätt fungerar som personnummer, men används för personer som inte är folkbokförda i Sverige.

Victoria Lindtner på Danske Torpare tror att förändringen kommer att innebära att fler danskar köper sommarstuga i Sverige, och att danskarna kommer att spendera mer pengar i Sverige.

– Jag tror att detta problemet har haft stor betydelse ekonomiskt och det har också varit ett stort irritationsmoment. Nu tror jag att fler kan köpa hus i Sverige och dessutom exempelvis utnyttja rabatter i butiker. Den låga växelkursen innebär också att man kommer att handla mer, säger hon.

Hon lyfter även fram att danskar är mer vana vid digital kommunikation med myndigheter än svenskar och när de får samordningsnummer öppnar sig den möjligheten i högre grad även i Sverige.

Sveriges representant i Gränshinderrådet ser positivt på det arbete som pågår på regeringskansliet.

– Det är särskilt roligt att ett problem som berör både danskar och norrmän och som funnits länge går mot en lösning, säger Sveriges representant i Gränshinderrådet, Eva Tarselius Hallgren, till News Øresund.

(News Øresund – Anna Palmehag

Fakta – utlandsägda sommarstugor  

I fjol ägdes 10 747 fritidshus i Sverige av danskar, medan norrmän ägde 11 883 stycken. Därefter kom tyskar, som ägde 10 038 sommarstugor, medan 1 355 fritidshus ägdes av personer från Nederländerna. Totalt fanns 576 711 sommarstugor i Sverige år 2017.

Källa: SCB