Svensk export driver på en fortsatt stark ekonomi

En stigande global efterfrågan gynnar svensk export, vilket driver på den svenska högkonjunkturen ytterligare under det kommande året. Samtidigt kommer tillväxten i bostadsinvesteringarna och den offentliga konsumtionen att dämpas. Det spår Konjunkturinstitutet (KI) i sin senaste prognos. 

Flera OECD-länder upplever nu en återhämtning i ekonomin, vilket också ökar efterfrågan på investerings- och insatsvaror som Sverige exporterar. Därmed kommer exporten stå för en större del av tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) under det kommande åren, vilket driver på den svenska högkonjunkturen. Utvecklingen syntes redan under 2016 års sista kvartal, då BNP ökade med en procent, vilket var oväntat högt och till stor del förklarades av en ökad exportefterfrågan.

Den positiva utvecklingen påverkar också arbetsmarknaden och KI:s prognos visar att behovet av arbetskraft kommer att vara stort de kommande åren. Även sysselsättningen steg oväntat mycket, med 0,8 procent, det sista kvartalet 2016. Prognosen visar att allt fler utrikesfödda får jobb, men samtidigt varnas det för att bristen på arbetskraft med rätt kompetens kan dämpa den positiva utvecklingen framöver. KI förutspår att arbetslösheten kommer att vara som lägst, runt 6,5 procent, 2018-2020 och att den därefter återigen ökar något.

Bostadsinvesteringarna i Sverige har legat på en ovanligt hög nivå de senaste åren, med en genomsnittlig ökning på 17 procent per år mellan 2014 och 2016, men nu förutspår KI att tillväxten är på väg att minska. Även byggandet av bostäder avtar, vilket delvis förklaras av bristen på arbetskraft inom byggsektorn. Den offentliga konsumtionen förväntas minskas de kommande åren, efter att ha legat på en hög nivå under 2016 då utgifterna för flyktingmottagandet steg. (News Øresund)