Skånska kommuner ska enas om höghastighetståg

Ska en framtida höghastighetsbana gå via Helsingborg eller Hässleholm? Det är en av frågorna på dagens politiska toppmöte mellan åtta kommuner och Region Skåne. Nästa år inleds förhandlingar med staten om stora infrastruktur- och bostadssatsningar och då är målet att Skåne ska ha en gemensam linje och strategi. 

– De viktigaste frågorna är hur Skåne ser på den här förhandlingen, hur man ser på medfinansiering och om det finns en samsyn, så att Skåne kan uppträda med en röst, säger Mikael Stamming, Region Skånes utvecklingsdirektör.

Med på dagens möte är kommunpolitiker och tjänstemän från Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Hässleholm, Landskrona, Trelleborg och Ystads kommuner, som för första gången gemensamt ska diskutera projektet.

Dessutom deltar två förhandlingspersoner från regeringen, för att berätta om den så kallade Sverigeförhandlingen. Det är samma satsning som den förra regeringen inledde under namnet Sverigebygget, som S+MP-regeringen nu övertagit. Planen är att det i framtiden ska gå höghastighetståg på helt nya banor mellan Stockholm och Malmö samt Stockholm och Göteborg, att det ska byggas minst 100 000 bostäder, samt göras infrastruktursatsningar i de större städerna. Men mer exakt hur resurserna ska fördelas beslutas först efter regionala diskussioner.

– Det kommer att vara en ren förhandling, som inleds nästa vinter. Enligt kommittédirektivet ska förhandlarna titta på var nyttan kan bli störst: var kan man bygga mycket bostäder, var kan man få restidsvinster och en bättre koppling till kollektivtrafik, och vad kan man kräva i medfinansiering? säger Mikael Stamming till News Øresund.

I dagsläget är inte de skånska kommunerna eniga om hur den framtida höghastighetsbanan ska dras genom Skåne. Här har Sverigeförhandlingen en nära knytning till de skånska diskussionerna om att delta i det nya danska Greater Copenhagensamarbetet.

Det danska samarbetet omfattar Region Huvudstaden, Region Själland och 46 danska kommuner. Målet är att öka tillväxten i regionen genom att skapa en samlad marknadsföring och ett gemensamt varumärke – Greater Copenhagen. De skånska kommunerna och Region Skåne har inbjudits att delta i samarbetet men de har inte enats om en gemensam hållning. Helsingborg vill ansluta sig till det danska samarbetet medan Malmö kommunstyrelses ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) är tydlig med att staden för tillfället inte vill gå in i samarbetet som hon beskriver som ett danskt projekt med nära koppling till den statliga danska huvudstadsstrategin. Det är inte aktuellt att låta Malmös turist- och näringslivsorganisationer bli en del av Greater Copenhagen uppger hon till News Øresund men betonar samtidigt att staden sedan lång tid har ett nära samarbete med Köpenhamn som ska utökas inom valda områden och gärna med koppling till Greater Copenhagen.
– Sverigeförhandlingen blir en test för hur långt vi har kommit i Skåne. För att vi ska komma starka ur detta måste vi samla oss kommunvis och tillsammans med regionen, sade Katrin Stjernfeldt Jammeh under en debatt vid Øresundsinstituttets fastighetskonferensen Real Estate Øresund tidigare i veckan.

Hennes kolleger från Lund och Helsingborg var under debatten tydliga med att de ännu inte är överens men att de alla siktar på att innan sommaren nå en enighet i såväl Sverigeförhandlingarna som diskussionerna om Greater Copenhagen.
– Vi måste lösa hur vi gör med framtida Öresundsförbindelser, Västkustbanan och Skånebanan, sade Helsingborgs kommunstyrelses ordförande Peter Danielsson vid debatten.
– Om vi kan bli överens om att låta våra tjänstemän sitta ner och titta över hela infrastrukturpaketet för att hitta en kompromiss där vi kan enas så kan vi sedan kalla till ett toppmöte där vi politiker gör upp. Därefter kan vi köra detta med Stockholm och Köpenhamn.

Samtidigt drar Landskrona kommun åt ett eget håll inför Sverigeförhandlingen. I veckan beslutade Landskronas kommunstyrelse att de vill föra fram en egen lösning där det byggs en järnvägstunnel mellan Landskrona och Köpenhamn. De menar att tunneln behövs för att klara den trafikökning över Öresund som väntas från en svensk höghastighetsjärnväg och den nya tunneln mellan Danmark och Tyskland som ska stå klar 2021. Landskronas planer konkurrerar därmed med planerna på en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör samt Malmö och Köpenhamns diskussioner om en eventuell Öresundsmetro mellan städerna.

Men det är inte bara i Skåne som kommunerna är oense om hur den svenska höghastighetsbanan ska dras genom landskapet. Även i Småland är frågan känslig. Att järnvägen ska mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping rådet det enighet om. Men för avgreningen från Jönköping mot Malmö finns det två olika huvudalternativ.
Stambanegruppen kämpar för att järnvägen ska gå från Jönköping via Växjö och Hässleholm till Lund och Malmö med motiveringen att ”tåget måste gå i bebodda trakter”. Bakom Stambanegruppen finns bland andra Region Skåne, Region Blekinge, och kommunerna längs sträckan. Ordförande är Pontus Lindberg (M)
Lobbygruppen Europakorridoren med Ljungby-Värnamo vill att järnvägen dras längs E4:an via Värnamo, Ljungby och Markaryd med alternativa förreningar från Markaryd till Helsingborg och Malmö.
(News Øresund – Anna Palmehag och Johan Wessman)

 

Fakta: Sverigeförhandlingen

På ett unikt mandat från först Alliansregeringen och därefter den nuvarande rödgröna svenska regeringen har HG Wessberg och Catharina Håkansson fått i uppdrag att genomföra förhandlingar om bygget av en svensk höghastighetsjärnväg.
Med hjälp av ett sekretariat på totalt tio personer och med Hans Rode som utredningssekreterare ska de förhandla med kommuner och regioner längs sträckningarna för att med hjälp av ökade markvärden och regionala och lokala pengar ta fram ett förslag till en svensk höghastighetsjärnväg.

 

• Den svenska höghastighetsjärnvägen ska förbinda Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö med tåg som kan köra i 320 kilometer i timmen. Från Stockholm-Linköping dras den nya järnvägen till Jönköping där den delar sig mot Göteborg och Malmö.
• Restiden mellan Göteborg och Stockholm ska bli 2 timmar och mellan Malmö och Stockholm 2,5 timmar.
• Projektet ska även leda till ett ökat bostadsbyggande i främst Malmö, Göteborg och Stockholm. Målsättningen är att skapa 100 000 nya bostäder.
• Finansieringen ska komma från stat, kommuner, regioner, privata investerare samt genom biljettintäkter från resenärerna. En viktig fråga i diskussionerna kring finansieringen gäller hur de ökande markvärdena vid höghastighetsbanan kan nyttjas.
• Just nu pågår en faktainsamling som under 2016 övergår i en förhandlingsfas som ska vara klar under hösten 2017. Senast i december 2017 ska en slutrapport presenteras för regeringen. Två delrapporter ska lämnas redan i år som gäller markvärden samt kommersiella förutsättningar och finansiering av höghastighetjärnvägen. Den 1 juni 2016 ska nästa delrapport vara klar. Den handlar om åtgärder i storstäderna inklusive hur dessa ska medverka vid finansieringen.