De danska regionerna avvecklas – avtal klart om ny vårdreform

På tisdagen presenterade Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmusen (V) ett politiskt avtal mellan regeringen och Dansk Folkepart om en ny vårdreform som även innebär att de fem politiskt styrda regionerna avskaffas. Stat och kommuner ska i framtiden ansvara för vården. En nationell sjukvårdsmyndighet placeras i Aarhus och det etableras 21 vårdkluster kring landets akutsjukhus. Vårdreformen kan ses som en del i den pågående valrörelsen och det är inte givet att den genomföras ifall det blir ett regeringsskifte i Danmark.

Genom att den danska vårdreformen innebär att dagens politiskt styrda regioner läggs ner i slutet av 2020 och ersätts av fem sjukvårdsförvaltningar kommer det även att påverka det dansk-svenska politiska samarbetet i Greater Copenhagen Committee. I dagsläget är Region Hovedstaden och Region Själland viktiga medlemmar i det dansk-svenska samarbetet tillsammans med Region Skåne, Region Halland samt 85 kommuner i Östdanmark och södra Sverige. Från 2021 kommer det enligt överenskommelsen inte längre att finnas regionpolitiker i Danmark.

Den danska vårdreformen, som presenteras mindre än tre månader innan Danmark måste gå till val till Folketinget, innehåller en satsning på totalt nio miljarder danska kronor för att förbättra sjukvården. Merparten, 8,5 miljarder, används under perioden 2020-2025 till en ny närhetsfond. Fyra miljarder ur närhetsfonden ska investeras i byggandet av nya vård- och psykiatrihus över hela landet. Resterande 4,5 miljarder satsas på att stärka driftsbudgeten hos de 21 vårdkluster som skapas kring landets akutsjukhus.  Den utökade driftsbudgeten ska bli en del av den löpande finansieringen efter 2025.

Regeringen och Dansk Folkeparti skriver i ett pressmeddelande att vårdreformen ska skapa ett “nationellt vårdsystem som gör upp med regionala skillnader”. Samtidigt betonar de att reformen kommer att skapa ett mera nära vårdsystem. Bland annat ska de nya vårdmiljarderna användas till att placera ut 20 nya ambulanser, akutläkarbilar eller akutbilar i de områden i landet som har störst behov av att få snabbare akutvård. Även psykiatrin ska stärkas. Andra inslag i vårdreformen är att kvinnor som föder sitt första barn ska få rätt till två dagars vistelse på sjukhus eller patienthotell medan det ska öppnas upp för fler möjligheter till experimentell behandling av livshotande sjukdomar. Antalet platser vid utbildningarna till sjuksköterskor ska utökas.

De politiskt valda regionrådens verksamhet upphör den 31 december 2020 och dagens fem regioner ersätts av fem sjukvårdsförvaltningar som omfattar samma geografi. Den nya organisationen ska enligt överenskommelsen träda i kraft den 1 januari 2021 och från 1 april 2020 ska de nya vårdklustren och vårdförvaltningarna påbörja förberedelserna.

Flera danska medier noterar att vårdreformen inte ska ses som given utan att det snarast blir en valfråga. Danmarks Radio noterar att “om planerna ska realiseras krävs det högst sannolikt att det blå blocket (den nuvarande borgerliga regeringen) vinner valet”.  Oppositionen med socialdemokratiet i spetsen har sedan tidigare lämnat förhandlingarna om vårdreformen. I Danmark finns ingen fast dag för valet till Folketinget utan valet ska hållas inom fyra år från föregående val. Statsministern bestämmer när valet ska utlysas och det sker vanligen med tre veckors varsel. Senast den 17 juni i år måste valet genomföras. (News Øresund)

 

FAKTA: De fem politiskt valda regionerna i Danmark läggs ner och från 2021 ska vården organiseras i tre nivåer:

En ny nationell vårdmyndighet, Sundhedsvæsen Danmark, skapas med säte i Aarhus och som lyder direkt under Sundhedsministeriet.

Fem sjukvårdsförvaltningar får ansvar för driften av sjukhusen och de organiseras efter samma geografier som de nuvarande politiskt styrda regionerna som ska avvecklas. I framtiden kommer val endast att ske till Folketing och kommuner.

21 vårdkluster upprättas kring landets akutsjukhus och med i genomsnitt 4-5 medverkande kommuner och 160-170 praktiserande läkare.